Intranät

Glömt dina uppgifter?

Intervju pågår:
My Gross intervjuar Tomas Eriksson

”Ingenjören som blev inspiratör”

Utbildare, organisationskonsult, föreläsare, improvisatör och arbetsglädjeexpert – inte helt lätt att välja bland orden när skribenten är angelägen om att människan bakom orden ska komma till sin rätt. Tillslut hoppas jag nu att han gör det, fantastiska och kloka Tomas Eriksson!

Vad har du gjort i livet?
På lågstadiet gick läsandet trögt. Kom ihåg att jag fick extra läsläxor över sommarlovet som jag inte alls hade lust göra. Matten däremot var lätt att förstå och roligt utmanande. Det var fröet till att jag senare gick fyraårig teknisk linje på gymnasiet och pluggade elektronik- och datateknik på KTH. Men väl framme vid övergången från student till mitt första riktiga jobb hade humanisten i mig hunnit i kapp.

Jag gjorde mitt examensarbete på Ericsson i slutet av min ingenjörsutbildning och fick frågan om jag ville börja jobba där. Jag tänkte: ”Ska jag bygga teknik för ettor och nollor i hela mitt i liv?” Det kändes väldigt smalt och instängt men jag insåg samtidigt att jag skulle lära mig mycket. Så jag svarade med ett villkor: ”Ja gärna, om jag om två år får gå över till marknadssidan eller börja jobba med utbildning”. Jag hade insett att jag ville jobba minst lika mycket med människor som med teknik. Och två år senare jobbar jag på Ericssons Training Department. Som jag trivdes. Det var arbetsglädje på riktigt att få göra teknik och hur saker och ting i telenätet hänger ihop begripligt för andra. Speciellt när deltagarna hade verklig nytta av det i sina jobb. Jag fick vara med och öka arbetsglädjen för många redan då.

Vad lärde du dig där?
Jag lärde mig att jag tycker om att stå och prata inför grupper av människor och att förenkla det komplexa så att det viktiga blir synligt. Det var så kul att jobba i en miljö där alla var engagerade i att underlätta lärande. Jag insåg också hur olika mina kolleger var som utbildare. Jag provade mig fram för att hitta min stil som utbildare. Jag fick också lära mig att ge och ta emot feedback. Det var en underbar miljö att jobba i, en arbetsplats och en samhörighet jag fortfarande ser tillbaka till med värme. Det blev sammanlagt åtta år på Ericsson.

Vad hände sedan?
Jag ville lära mig mer om mänsklig psykologi med koppling till teknik. Så jag började plugga igen. Det blev Kognitionsvetenskap, lärandet om tänkandet, på Linköpings Universitet. I tre månader. Sen stod jag inte ut med att sitta i skolbänken. Jag flyttade tillbaka till Stockholm och livet blev nattsvart. Jag var ju så övertygad om att jag ville plugga och när det inte visade sig vara det jag ville så ifrågasatte jag mig själv och min vilja rejält. Jag gick igenom min 25-årskris med frågan ”What’s the fucking point?” som rubrik. Det blev starten på en resa inåt. Jag gick kurser i personlig utveckling och börjande så småningom plugga till organisationskonsult och samtalsterapeut. Jag tog examen som organisationskonsult.

Genom ett tips från kompisar kom jag i kontakt med Siv som var utbildningsansvarig på dåvarande Sif, nuvarande Unionen. Jag ringde upp Siv och sa ”Jag vill föreläsa om arbetsglädje” och hon svarade ”Det behöver våra medlemmar”. Det blev en stor artikel i den lokala Sif-tidningen med färgbild på mig vilket gjorde att jag hade fullsatt på mitt första arbetsglädjeföredrag. När jag läste igenom utvärderingarna efteråt och fastande jag för raden där någon tyckte jag hade föreläst som ”Bror Duktig”. Jag insåg att jag hade lite att jobba med för att bli den inspiratör jag ville vara.

På den här tiden hade jag fler grupputvecklande och teambuildande uppdrag än föreläsningar. Idag är det tvärt om, jag har nästan bara föreläsningsuppdrag med några få teambuilding-uppdrag per år. Jag föreläser om arbetsglädje, feedbackglädje och chefsglädje. Typiskt för mina föredrag är att du som deltagare blir aktiverad. Det vi både hör och gör är ju så mycket lättare att komma ihåg.

Vilka är dina kunder?
Kommuner, regioner, företag och myndigheter. Jag gillar mixen. Kundernas syfte och mål skiljer sig. De har också olika typer av styrning. Men det jag pratar om är lika aktuellt på alla arbetsplatser.

Hur ser det ut för dig framöver?
Jag ser fram emot uppdrag där jag får komma tillbaka till samma verksamhet flera gånger. Jag gillar variation, men det blir lite extra speciellt när jag kommer tillbaka till lokaler som jag känner igen och där jag kan kundens bakgrundshistoria. Då blir det lättare för mig att dra på en växel till – att bli ännu mer spontan och uttrycksfull som föreläsare.

Varför gick du med i Talarföreningen?
Jag har varit med i snart två år. Det mest underbara med föreningen är att ha kollegor. Det är också skönt att veta att det finns en ”föreläsar-back-up” runt om i landet om jag själv skulle bli sjuk eller sitta fast i ett transportmedel. Också härligt att ha så många att rekommendera när datumet kunden frågar efter redan är bokat i den egna kalendern.

Är det något som du är förvånad över i föreningen?
Jag hade ingen direkt bild av hur det skulle vara innan jag gick med. Men jag uppskattar bredden och variationen, att vi är så olika. Det är underbart att få höra ihop och ändå vara unik.

Är det något jag har missat att fråga tycker du?
Jag gillar att hämta inspiration från olika källor. Jag har lärt mig mycket genom att träna och spela improvisationsteater. Det har gjort mig modigare. Jag testar gärna nya idéer live på scen när de dyker upp i mitt huvud. Det är kul att utvecklas och få feedback på olika aspekter av föreläsandet. Som genom David JP Phillips fantastiska Speaker Rating, där jag har nivån Platinum Speaker och jobbar på att nå Diamond. Jag tycker att det är det som är guldkanten i vårt yrke, att få utvecklas och växa!

//My Gross

Denna Intervjustafett har hittills bestått av:
Jenny Lindblad
Pia Lanneberg
My Gross (redaktör för Intervju pågår)
Anna-Karin Lingham
Pia Lanneberg