Intervju pågår:
Antoni Lacinai intervjuar Marcus Cato

Sölvesborg är en liten plats på jorden. Här finns ett rödljus, ett fotbollslag, en rockfestival – och två föreläsare tillika medlemmar i Talarföreningen NSA Sverige!

En av dessa är Marcus Cato, bördig från Osby, utbildad organisationsutvecklare, passionerad golfare och ständigt nyfiken på vad som gör en människa lycklig. Hans föreläsningar handlar om jobblycka, välmående på arbetsplatsen och han är också en fena på att hjälpa arbetssökande. För det sistnämnda har han samlat tipsen i sin första (men inte sista) bok: ”Jobbet är ditt”.

Han började föreläsa som en del av sitt arbete med att hjälpa arbetslösa ungdomar, runt 2011 och fick beröm. Som alla talare vet är beröm ett bränsle. Han fortsatte att utveckla den sidan och även om han står stadigt i konsultande och utbildningar så älskar han att föreläsa som en del av sitt erbjudande.

Apropå att stå stadigt; min känsla för Marcus är att han är lugn, sansad, eftertänksam och att han står med båda fötterna på jorden. Men varför intresserade han sig för lycka och välmående alls? Jag frågade, och svaret blev dramatiskt…

”Den femte oktober 2008 stod jag på min balkong och funderade på hur jag skulle avsluta det här livet, eller om det gick att leva vidare. Jag hade nått vägs ände. Jag var helt enkelt uppfylld av olycka och negativa tankar. Jag kände inte att jag var värd annat än lidande och att livet var ett helvete.” Han tillade: ”Jag hade en lycklig barndom men jag var en olycklig människa.”

Där stod han och funderade, och valde livet. Dels för att han var alldeles för nyfiken för att inte vilja veta vad som skulle komma och dels hade hans barndomsvän året innan hoppat framför ett tåg och Marcus såg hur kompisens familj drabbades, och det var inget han ville att hans familj skulle uppleva.

Han insåg också att han helt själv valt misären – i sina tankar. Han undrade om han kunde ändra på sin livsinställning genom att ändra, eller byta tankemönster.

”Jag gav mig själv ett par veckor. Skulle det inte fungera kunde jag alltid hoppa från balkongen senare. Men det fungerade otroligt bra. På bara några veckor vände allt. Jag satte ett nytt livssyfte: Att utveckla mig själv och andra att nå ens fulla potential. Sedan dess har jag mått bra, eller mycket bra, jag har ständigt utvecklat mig och hjälper människor att må bättre. Tänk att så mycket sitter i huvudet, i attityden.”

Han fortsatte: ”Jag valde i samma veva att säga upp mig från min anställning som klubbchef på en golfklubb. Strax senare blev jag jobbcoach på arbetsförmedlingen och insåg att jag älskade att bidra till människors välmående. Sedan dess har jag verkligen njutit av att leva livet och kunna bidra till andra människors lycka.”

Jag frågade Marcus vad som ligger framför honom. Han berättade att han snart kommer ut med en skönlitterär bok (som jag beställde direkt) och att han vill skriva nya böcker som ska generera nya föreläsaruppdrag. Nästa bok kommer att handla om jobblycka. Stay tuned!

Några avslutande frågor och svar:

Vilket är det konstigaste uppdraget?
Jag föreläste nyligen med tre olika simultantolkar. En arabisk, en somalisk och en bosnisk. Det var konstigt, kaotiskt och kanske en av de roligaste föreläsningarna jag gjort.

Vad tycker du om NSA?
Föreningen är fantastisk!

Varför då?
För öppenheten, viljan att bidra och den genuina och familjära känslan.

Marcus är en man som varit i diket och tagit sig upp, som har mycket att lära ut till alla som vill förstå hur de kan få ett gladare liv och arbetsliv. På många sätt predikar jag och Marcus samma budskap, fast med helt olika ingångar och exempel. Tack Marcus för en supertrevlig lunch. Nu är det framåt, uppåt, vidare!