Intervju pågår:
Ergin Özdemir
intervjuar
SaraClaes Schmidt

Berättelser, skratt och allvar på olika scener, alltid med samma professionalitet, medvetenhet och generositet.

Varje gång SaraClaes och jag pratas vid, vare sig på telefon eller i ett personligt möte, har vi väldigt nära till ytterligheterna, mycket ironi, skratt och allvar på en och samma gång.

Det blev så den här gången också när vi träffade en grå höstdag i Malmö. Han är som alltid professionell, personlig och generös. Vi går från ämne till ämne, från hur han började föreläsa, vad som driver honom och hur han ser på livet som föreläsare.

Jag inser redan nu att det kommer blir svårt för att inte säga omöjligt, att ge en rättvis återgivning av vårt samtal, därför föreslår jag att du lyssnar på hela vårt samtal, som finns tillgänglig på länken  längst ner på sidan.

En av de saker jag ville veta mer om under vårt samtal är ju hans förmåga att sätta ihop en föreställning. SaraClaes har varit verksam i showbusiness under hela sitt vuxna liv och jag tycker mig se att det lyser lite extra i hans ögon, när han pratar om tiden, då han med sin fru Anita drev nöjes- och konferensanläggningen Slagthuset i Malmö. Det var platsen där det hände men det var långt innan det, han skaffade sig alla sina kunskaperna om ljussättning, ljud och scenografi. Han är som en schweizerkniv och har förståelse för hur en föreläsning blir till och hur han använder sig av olika tekniker som rekvisita för att höja upplevelsen för åhörarna.

Hösten 2018 gjorde SaraClaes, Christina Åkerberg och undertecknad en gemensam föreläsning i Lund till förmån för Barncancerfonden. Vi var på plats i god tid och när vi testar tekniken säger han plötsligt ”vänta här” och springer upp för trapporna. Jag hör hans röst och ser att han står bredvid teknikern. Han ber henne släcka alla lampor i lokalen och rikta en smal spot på en punkt på scenens framkant. Jag blir tillsagd att ”gå sakta fram och sätt dig bredvid spotten”. Eftersom spotten pekar ut vart publiken ska titta, såg publiken nu bara en hand som snurrade en slant på scengolvet. Efter föreläsningen sjunker det in. Även om jag gjorde precis som jag brukar, blev upplevelsen väldigt annorlunda för åhörarna.
Det här var bara ett av många exempel hur han hjälpt mig under de senaste åren. Jag minns en gång, när han till och med tog min dator och började redigera mina bilder så att berättelsen blev mer levande. De bilderna använder jag än och jag får motvilligt (Obs ironi!) erkänna att det blev bra.

Vi pratar om högt och lågt och inser, att på den korta tiden som vi har lärt känna varandra, har vi lyckats samla många minnen. Vi pratar om hur vi träffades första gången, eller som SaraClaes säger ”första gången träffades vi två gånger”. Vi minns den gången i Almedalen, när vi framåt småtimmarna går hemåt. Han på sina höga klackar och jag, invandrare med ryggskott, plötsligt hör röster bakom oss och inser att en grupp skinnskallar med snabba steg kommer allt närmare och vi tänkte ”nu åker vi på stryk” … men dom ser oss inte och fortsätter förbi oss.

Jag tänker att, vi är många som har funnit vänner genom föreningen och i det avseendet har föreningen varit helt fantastiskt. När vi diskuterar vidare huruvida föreningen bör vara mer än bara en vänskaps- och festförening upplever jag att SaraClaes blir om möjligt ännu mer engagerad. Vi pratar om vilken roll vår förening kan spela för att höja statusen för yrket och hur vi kan stötta varandra på riktigt. Vi tänker på de Talarfestivaler han varit en del av för att öka föreningens synlighet i branschen. Där han är besviken att föreningen aldrig förstod att utnyttja situationen utan bara såg till det ekonomiska utfallet, eller att ”Syd” fått avslag på i stort sett alla motioner till förbättringar under åren utan att någon gång blivit kontaktade av styrelsen om hur vi tänkt.

SaraClaes delar inte bara med sig av sina idéer och funderingar, han delar också sin scen och sina uppdrag med sina kollegor. Han vill att kakan ska bli större och gör det handgripligen genom att ta med sig kollegor på sina föreläsningar som gör ”föreställningen” ännu bättre för åhörarna.

Det finns så mycket mer jag skulle vilja skriva om och det finns så mycket mer jag skulle vilja fråga SaraClaes. Jag tänker att livets slingriga vägar har fört oss samman i samma förening. Hur otroligt det än är så sitter vi, en transperson och en Turk, en grå höstdag i Malmö och ser både bakåt och framåt på våra gemensamma minnen som vi haft och ska få. Tänker vidare på hur mycket rikare mitt liv blivit sedan jag gick med i en Facebookgrupp som hette NSA Sweden, 2014.

En förening driven av sina medlemmar för sina medlemmar. Tillsammans kan vi göra så mycket mer för varandra genom att stötta och skapar förutsättningar för varandra och göra varandra bättre när vi bestämmer att vara professionella, medvetna och generösa.

Ta chansen att lyssna på hela samtalet på Spotify»
(Tips till dig som vill starta en podcast, jag körde en fri app, ”Anchor” som ger dig möjlighet att redigera ljudfilen, lägger olika ljudeffekter och till slut lägga upp den på t.ex. Spotify).

Stora Talarpriset 2010

Så här säger SaraClaes om

Talarföreningen
– har gett mig många goda vänner, men jag känner att den utvecklas åt fel håll.

Anita:
– min hustru och bästa vän, som jag älskar av hela mitt hjärta sedan över 40 år.

Coronatider
– känns som en nystart för hela världen.

Fritiden & Framtiden

– jag är lustdriven och lyckligt lottad som alltid fått göra det jag haft lust att göra. Arbete och fritid har väldigt ofta hört ihop och så tänker jag att det ska fortsätta även i framtiden.

Motto (Jag har flera)

1. Ju roligare desto roligare!
2. Respektera andra som den dom är!
3. Har du problem med att jag är transperson – så är det ditt problem!

När du mår som bäst?

• I intressanta och givande samtal med ett glas vin i handen.

Det visste du inte om SaraClaes?

• sedan 5 november är mitt juridiska namn SaraClaes Schmidt.
• gav ut en bok om hur man gör ”Event” innan ordet var uppfunnet. Företagens Festhandbok, 1990.
• fick ”Stora Talarpriset” 2010.

Tack SaraClaes för din generositet.

SaraClaes Schmidt

Född: 1949, uppgraderad till en 93:a

Familj: hustru Anita

Bor: i en stor villa på Limhamn i Malmö
webb: www.saralund.se
Youtube-kanal: https://www.youtube.com/channel/UC8rRsFheCySMWJ0eFYdfLZQ